Flytta från en webbplatsbyggare till WordPress: vad som följer med och vad som stannar

Ingen av de tio webbplatsbyggarna i vår jämförelse exporterar en fungerande sajt. Inte en enda. Det är huvudfyndet i vår genomgång av samtliga tio leverantörers egen exportdokumentation, från Wix och Squarespace till Jimdo och one.com. Skillnaden mellan dem ligger inte i om något stannar kvar när du flyttar till WordPress eller ett eget webbhotell, utan i vad som stannar och hur tydligt leverantören faktiskt säger det.

Två av tio dokumenterar att du inte kan få ut sajten över huvud taget. En av dem, one.com, säljs i Sverige. Den enda som exporterar hela kodbasen, Webflow, tappar ändå databasen bakom sajten. Och det som ser ut som en lyckad flytt för de flesta andra visar sig i praktiken bara vara halva flytten, för bilderna följer sällan med på riktigt. Vi går igenom vad det betyder konkret, varför gränsen ser ut som den gör, och vilka tre dokument du bör begära innan du ens börjar bygga.

Vad som följer med till WordPress, och vad som stannar

Att flytta "från en webbplatsbyggare till WordPress" kan betyda två olika saker. Det självinstallerade, öppna WordPress som du driver på eget webbhotell är en annan produkt än WordPress.com, den hostade tjänsten som faktiskt ingår som en av de tio byggarna i vår mätning. Vill du flytta bort från WordPress.com till ett eget webbhotell gäller alltså exakt samma frågor som för Wix eller Squarespace, bara med andra svar.

Vår genomgång av samtliga tio byggares hjälpsidor visar ett tydligt mönster. Textinnehåll går att få ut hos de flesta, men inte hos alla och sällan fullständigt. Sidor, produktlistor och ibland blogginlägg kommer ut som CSV eller XML, medan Wix skriver rakt ut att blogginlägg inte går att exportera till andra plattformar och Jimdo och one.com inte dokumenterar någon export alls. Design, layout och den funktionalitet som byggaren själv levererar, som formulär, sökfunktioner och butikslogik, gör det nästan aldrig. Hostinger säger det rakt ut i sin egen dokumentation, att du inte kan exportera "website styles and layout, online store, integrations, forms, collected submissions, or SEO settings". Weebly skickar visserligen ut hela sajten som en ZIP-fil, men skriver samtidigt att "Blog and store pages aren't included in the export as they rely directly on our database", och att kontaktformulär och bildspel slutar fungera utanför den egna redigeraren.

Där vi inte hittade någon dokumenterad exportfunktion för en kategori står det utskrivet i tabellen nedan, snarare än gissat.

Webflow, Weebly och Squarespace hör faktiskt till dem som dokumenterar sina undantag mest exakt av de tio, ner på vilka sidtyper som inte följer med. Squarespace skriver till och med upp varje sidtyp för sig, från album och cover till kalender och portfolio, och Webflow talar om att en exporterad sajt bara innehåller primärspråket, vilket är en detalj som avgör allt för den som driver sajten på två språk. Det gör kontrasten till Jimdo och one.com skarpare, inte svagare. Där finns inte ens en lista över undantag, för det finns inget att exportera.

Bildfällan

Det mest operativa fyndet i hela mätningen gäller bilder, inte design eller blogginlägg.

Squarespace beskriver mekaniken själva i sin hjälpdokumentation. "WordPress may only pull reference links for the images, meaning when you deactivate your Squarespace site, the image links also deactivate." Exportfilen innehåller alltså inte bilderna, bara adresser till var de ligger. WordPress.com beskriver samma sak från andra hållet i sin egen exportguide och är ovanligt tydliga med konsekvensen. "Don't delete or make your original site private yet. Your new site needs to access it to copy your images."

Flytten ser med andra ord lyckad ut på flyttdagen. Sidan ligger uppe på nya adressen, texten stämmer, bilderna visas. Den rasar först den dag du säger upp det gamla abonnemanget, för då försvinner filerna som den nya sajten fortfarande hämtar från. Båda leverantörerna säger det öppet, men båda säger det på en undersida man hittar först när man redan bestämt sig för att flytta. Håll det gamla kontot vid liv tills varje enskild bild faktiskt är nedladdad till den nya sajten, inte bara synlig på den.

Dokumentationens asymmetri

Vägen in i en webbplatsbyggare är gratis, lättfunnen och grundligt dokumenterad. Startsidan säljer den. Vägen ut ligger på en undersida i hjälpcentret, ofta flera klick bort, och man hittar den i praktiken bara om man redan har bestämt sig för att lämna. Det är ingen anklagelse utan en observation om var uppgiften placeras. Den som redan bestämt sig för att lämna hittar sidan. Den som står inför ett köp gör det knappast.

Samma asymmetri syns i något så enkelt som datumstämplar. Av de tio hjälpsidor vi läste var det bara två som visar när informationen senast kontrollerades. WordPress.com skriver "Last reviewed on September 18, 2026" rakt på sidan. Hostinger har ett maskinläsbart ändringsdatum i sidans metadata, 27 augusti 2026. De övriga åtta ger läsaren inget sätt att se hur färsk uppgiften är. Det betyder inte att den är gammal, bara att du som läsare inte kan avgöra saken själv, vilket är en svagare position att stå i när du väl behöver informationen.

Vi letade också efter något som liknar de register över dataformat och den prisinformation som dataförordningen kräver av leverantörer (mer om det nedan). Vi hittade inget sådant hos någon av de tio, på de hjälpsidor mätningen omfattade. Mätningen läste hjälpcentra, inte avtalsvillkor och juridiska sidor, så det är ett fynd med begränsat omfång. Vi ser inte att leverantörerna tydligt informerar om det utåt, på de sidor en vanlig kund faktiskt läser.

Varför designen får stanna, och varför lagen ändå gäller hårdare här än hos ditt webbhotell

Det finns en förklaring till att ingen byggare exporterar sin egen design. Den är mer intressant än ren motvilja. Wix skriver det själva rakt ut i sin dokumentation. "The SaaS architecture does not support external hosting since it uses Wix's proprietary technology." SaaS, mjukvara som tjänst, är hela poängen med en webbplatsbyggare. Du köper tillgång till en plattform som bygger och driftar sajten åt dig, inte kod du själv kan flytta över någon annanstans.

Läs det bredvid dataförordningen (EU 2023/2854), den EU-lag som sedan den 12 september 2025 ger företag och privatpersoner rätt att ta med sig sin data när de byter molntjänst. Artikel 2.38 undantar uttryckligen "tillgångar eller data som skyddas genom immateriella rättigheter, eller som utgör en företagshemlighet, som tillhör leverantörer av databehandlingstjänster", och artikel 30.6 upprepar samma undantag för själva byteshjälpen. Leverantörens tekniska förklaring och lagstiftarens juridiska undantag är alltså samma mening på två språk. Att designen stannar kvar hos Wix är ingen lucka i regleringen som ingen har upptäckt. Det är gränsen EU själv ritade, med öppna ögon, för att en plattforms uppbyggnad räknas som dess immateriella egendom snarare än din data.

Det gör det lätt att dra fel slutsats, nämligen att webbplatsbyggare därmed står friare från lagen än ett vanligt webbhotell. Vår egen genomgång av avtalet och dina rättigheter kommer fram till att ett klassiskt delat webbhotellspaket faktiskt hamnar i en gråzon under dataförordningen. Kriteriet om att tjänsten ska vara "elastisk" och skalbar stämmer sämre på ett fast delat paket, och lagtexten nämner aldrig ordet webbhotell. Men skäl 81 i förordningen namnger SaaS uttryckligen som en av de tjänstetyper som omfattas, och artikel 1.3 f gör lagen tillämplig oavsett var leverantören är etablerad, så länge kunderna finns inom unionen. Artikel 31:s undantag för skräddarsydda tjänster träffar inte en standardiserad byggarprodukt som säljs till alla på samma villkor. Slutsatsen blir därför den motsatta av vad man kanske väntar sig. Bytesreglerna biter hårdare på Wix och Squarespace än på ett svenskt delat webbhotellspaket, just för att de förra så tydligt är den tjänstetyp lagen namnger. Någon gråzon finns inte här.

En sista precisering hör hemma i samma andetag. Artikel 50 innehåller en övergångsregel för avtal som ingicks före den 12 september 2025, men den regeln gäller kapitel IV i förordningen, inte kapitel VI där byteskraven står. Redan tecknade abonnemang hos en webbplatsbyggare omfattas alltså redan i dag, oavsett när du en gång skrev under.

Beslutet fattas vid köpet, inte vid flytten

Det mest användbara du kan göra med allt ovanstående är att flytta det tidigare i processen. Dataförordningen är inte bara ett skydd du åberopar den dag du vill lämna. Den ger dig konkreta dokument att begära redan innan du skriver under, och de dokumenten nämns sällan i samband med webbplatsbyggare.

1. En skriftlig specifikation av vad som kan porteras och vad som undantas. Artikel 25.2 e-f kräver att leverantören lägger fram detta i avtalet, tillgängligt för dig innan du skriver under, inte efteråt när du frågar.
2. Ett register över datastrukturer och format. Artikel 26 b kräver att leverantören håller ett sådant register tillgängligt online, så att du kan bedöma i förväg om formaten går att återanvända hos en annan leverantör.
3. Förhandsinformation om avgifter vid byte. Artikel 29.4 och 29.6 kräver att den publiceras på en särskild del av leverantörens webbplats, och artikel 29.5 kräver dessutom information om ett byte är "mycket komplext eller kostsamt" innan du binder dig.

Be om dessa tre innan du bygger något alls, gärna i samma mejl där du frågar om pris och funktioner. Ett svar som är vagt eller uteblir säger nästan lika mycket som ett tydligt svar.

Den fjärde rättigheten använder du i andra änden, den dag du faktiskt flyttar. Artikel 30.5 ger dig rätt att få ut alla exporterbara data i ett strukturerat, allmänt använt och maskinläsbart format, och den begäran skickar du efter att du bestämt dig, inte innan. Den skiljer sig från den rätt till dataportabilitet du kanske redan känner till från GDPR och som IMY förvaltar. Den GDPR-rätten gäller bara dina egna personuppgifter. Dataförordningens rätt gäller all den data som genereras genom att du använder tjänsten, ett betydligt bredare underlag, inklusive den typ av innehåll en webbplatsbyggare faktiskt håller i sina databaser. I Sverige är det Post- och telestyrelsen som är utsedd myndighet för dataförordningen och som tar emot klagomål om leverantörer inte lever upp till den.

Den svenska kroken

Av de tio byggarna i vår jämförelse är det bara one.com och Jimdo som dokumenterar totalt stopp, att ingenting går att exportera. Av dessa två är det one.com som faktiskt säljs som webbplatsbyggare till svenska kunder. Deras egen formulering är ovanligt rak. "Moving a Website Builder site to another domain is currently not supported." Den enda anvisade lösningen är att manuellt kopiera innehåll över till en ny sida, och den kallar one.com själva "a workaround and not something we officially support". Det gäller redan när flytten sker mellan två av one.coms egna domäner. Ett byte till en helt annan plattform är alltså inte ens i närheten av att vara en stödd väg.

Mottagarändan bekräftar samma bild från en annan vinkel. EgenSajt är ett svenskt webbhotell som säljer en flyttjänst, och på sin egen säljsida för tjänsten skriver de rakt ut att den inte kan flytta sidor byggda hos Hemsida24, Wix, Quickbutik, Squarespace eller Shopify, "eller en webbsida som är byggd med ett annat webbhotells egen sidbyggare som i sig inte tillåter en export". Att en leverantör som faktiskt tjänar pengar på att flytta kunders sajter ändå säger nej till just den kategorin är starkare bevis för inlåsningen än vilken oberoende genomgång som helst.

Vad du gör i dag

Har du redan en sajt i en webbplatsbyggare och funderar på att flytta, börja med att hitta leverantörens egen exportsida i hjälpcentret, inte i kontrollpanelen. Läs den innan du säger upp något. Ladda ner det som faktiskt går att ladda ner, och håll det gamla abonnemanget vid liv tills varenda bild är bekräftat kopierad, inte bara synlig, på den nya sajten.

Står du istället inför själva valet av plattform, och ännu inte har byggt något, är rådet enklare. Be om de tre dokumenten innan du skriver under, oavsett hur säker du känner dig på att du aldrig kommer vilja flytta. Vår jämförelse mellan webbplatsbyggare och WordPress går igenom hela valet från grunden, och vår jämförelse av webbplatsbyggare visar var de tio i den här mätningen faktiskt står mot varandra på pris och funktioner. Ska du däremot byta mellan två vanliga webbhotell, utan en byggare inblandad, gäller till stor del andra regler. Vår guide till att byta webbhotell går igenom den processen steg för steg.